Efter att varit ledig några dagar och då varit med Km i Malmö Lund på sjukbesök så är man rätt glad för att vara hemma.
Vi åkte tåg ner ifrån Växjö och hur det än är, så har man ögon i nacken och kroppen på helspänn, för man vet inte i dessa tider vad det är för folk på ett fullsatt tåg.
Några konstiga människor såg vi förståss, men säkert var de inte mer konstiga, än vad vi var, som syntes i fönstrets ljus.
Vi var även ute vid Emporia, ett Emporia som var nästan folktomt, tomma affärer och inga folk.
Utanför stod dock en massa poliser som stoppade tågen som kom ifrån Köpenhamn, för att hålla koll på flyktingarna som kom hit.
Får väl hoppas att de även hade koll på terrorister!
Vi hann även titta in i domkyrkan i Lund, en pampig kyrka med en fin klocka.
Det kändes lite som om man var i en hög, stor riddarborg och väntade på ett uppträde utav kungliga, riddare och gycklare.
Tåget gick hem på fredag eftermiddag och som tur va så tog vi bilen hem hit, innan snön kom ner i natt.
Klockan sex väcktes jag utav skrapbilen som körde förbi på gatan och då var den söndagsvila över.
Idag har det dock töat bort och vi får väl se om det kommer ner något mer ifrån himlen, för min del kan det vara lika med!
När jag kom hem stod det en kasse utanför dörren, med mossa och en fin stjärna i.
Stjärna kom ifrån en av mina syelever som hade gjort denna söta stjärna till mig.
Nu hänger den i fönstret i syrummet och lyser så fint.
En dag som vi har i vårt hjärta och därför brinner även ett ljus i fönstret som minne efter en avliden släkting <3
